Nu var det ett tag sedan, men bättre sent än aldrig! Jag har inte så mycket intressant att berätta. Träningen är ganska jämn dock inte överdrivet många pass i veckan. Benhinnorna funkar ibland och ibland inte, men jag har vant mig nu efter ca 4 år ;)
Förra veckan joinade jag höst öst för att springa Istanbuls 5dagars. Morfar lurade i mig att jag skulle springa d21e. "Det är max 5-6 km och knappt några backar alls!" Det där stämde inte alls. Backarna var överallt och sjuuuukt jobbiga, det var taggbuskar överallt och terrängen var allmänt krävande. Men jag gjorde mitt bästa och hade kul ändå.
Etapp 1: Kände att det blev lite för långt och lite för länge om jag skulle kämpa mig egenom hela banan som var ca 9 km. Var ute i ca 80 min även om jag kortade av. Var helt slut när jag väl kom i mål. (Klicka för större bilder)

Etapp 2: Gick på en ö utanför Istanbul. Massa enbuskar överallt. I det vita var de låga och i det gröna var de höga. Där sprang även runt vildhästar, katter och hundar som jagade orienterarna. På vissa ställen stod det beväpnade turkar och vaktade de stora tomtmarkerna till vänster på kartan.

Etapp 3: Gick i samma skog som första dagen. Gjorde en stor miss till 4an men hittade mamma i skogen som fick visa var jag var. Glömde sedan bort att jag skulle till 4an och sprang till 5an istället. Men det gjorde nog inte så mycket eftersom det ändå var påvägen.

Etapp 5: Sprang vi i staden mitt bland de mest populära turistmålen bla. blå moskén. Alltså väldigt tjockt med människor. Vissa stod och pekade in till kontrollerna andra svor åt en när man försökte komma fram och endel hejjade. Tyvärr hade jag feber när etapp 4 skulle vara så den fick jag hoppa över.

Det var allt för mig tillsvidare!