Postad i : 
2012-07-31Förberedelserna inför årets Oringen hade gått bra, jag hade tränat oförhindrat hela året och på Andrarums tävlingar kändes det bra i kroppen, jag hade studs i dojjan och koll på min OLT.
Således gick jag in i veckan med ganska högt satta mål, jag ville kunna matcha Razz och dessutom slå honom på någon etapp.
Första dagen var jag taggad och sugen. Det var en lång och tuff bana som krävde sin man. Jag märkte tidigt att något inte stämde, jag hade ingen ork, mjölksyran sprutade och pulsen bara steg. Kul timing på en förkylning..
För var etapp som gick efter det sjönk orken än mer och framförallt motivationen och suget.
Det slutade därför med att jag bröt sista etappen, ganska pinsamt och jag ångrar mig i efterhand men just där och då fanns det inget annat i tankarna. Jag var slut, mentalt och fysiskt. Trots att jag vände hem tidigt och gick i princip hela vägen hem värkte det i hela kroppen när jag tagit mig imål..
Det slutade därför med att jag bröt sista etappen, ganska pinsamt och jag ångrar mig i efterhand men just där och då fanns det inget annat i tankarna. Jag var slut, mentalt och fysiskt. Trots att jag vände hem tidigt och gick i princip hela vägen hem värkte det i hela kroppen när jag tagit mig imål..
Men nu blickar vi framåt!
Nu är det nya mål, ny träning och nytt sug som ska införskaffas och bearbetas i kroppen och jag känner mig fortfarande någonstans påväg tillbaka mot min riktigt comeback. Kan tyckas löjligt för en del eftersom det nu är två år sen jag bröt foten och över ett år sedan jag opererades i Kina. Men själv tycker jag inte att jag är tillbaka, jag vill nå högre. Att vara nöjd med en medioker placering är nog inget för mig, trots att jag är nöjd med prestationen. Alltså måste jag se till att en bra prestation leder till bättre placering, det vill säga TRÄNA TRÄNA TRÄNA.
Så nu vet ni var jag ska roa mig med restan av året, vintern och våren. 10-Mila 2017, då smäller det.
Nu är det nya mål, ny träning och nytt sug som ska införskaffas och bearbetas i kroppen och jag känner mig fortfarande någonstans påväg tillbaka mot min riktigt comeback. Kan tyckas löjligt för en del eftersom det nu är två år sen jag bröt foten och över ett år sedan jag opererades i Kina. Men själv tycker jag inte att jag är tillbaka, jag vill nå högre. Att vara nöjd med en medioker placering är nog inget för mig, trots att jag är nöjd med prestationen. Alltså måste jag se till att en bra prestation leder till bättre placering, det vill säga TRÄNA TRÄNA TRÄNA.
Så nu vet ni var jag ska roa mig med restan av året, vintern och våren. 10-Mila 2017, då smäller det.
